gårdagen

...var inte som ett knytnävsslag i magen. Men...Vet ni hur det känns när man får reda på någonting otäckt eller skrämmande? När det händer mig får jag en ilande känsla i kroppen. Den börjar i magen och hotar att kväva en när den når upp till bröstet. Det hände mig tre gånger igår.

Den första gången var när vår föreläsare berättade en tråkig sak. Det hade inte med mig att göra överhuvudtaget, men det fick mig att tänka. Och det var skrämmande. T är en fantastisk människa.

Den andra gången var när min pappa ringde och talade om att min syster är sjuk och att skulle vara redo att åka och hämta henne. Det var otäckt.

Den tredje gången var när en vän berättade om hennes arbetsplats. Den är helt vansinnig. Ledningen är ett skolexempel på en riktigt dålig sådan. Jag kände mig så arg och maktlös när hon berättade. En bit av mig vill åka fyra år fram i tiden och ta itu med hennes arbetsplats. En annan del av mig vill fly alltihopa och bara acceptera att vissa arbetsplatser ser ut på det sättet.

Idag kommer troligen att bli bättre än igår. Jag ska försöka plugga litet, och kanske ta en repa på stan lite senare. Jag är som Gabrielle i Desperate. Jag shoppar bort jobbiga dagar.

Jag får nog skaffa mig en anonym blogg så jag kan skriva sånt här utan att någon måste läsa det.

Over and out